Meritlistan sträcker sig från engagemang inom AIK till Svensk Elitfotboll, till Svenska Fotbollförbundet, till UEFA och sånär hela vägen upp inom FIFA. Med det är Lennart Johansson troligen den enskilde svensk som betytt mest för fotbollen i världen. Svensk Elitfotboll fick ett samtal med en man fylld av historier.
– Jag går på alla stora matcher och jag går på alla möten som sker ute i Europa, säger den nyblivne 86-åringen.
Det är en ärad och respekterad herre som tar emot på sitt kontor i Svensk Elitfotbolls lokaler i Solna. Lennart Johansson har under sitt liv passerat genom fotbollens alla trappsteg och han skulle på äldre dar stolt kunna luta sig tillbaka och vara nöjd med det han åstadkommit. Men det gör han inte.
Det räcker med att se sig om inne på Lennart Johanssons kontor för att få hans storhet understruken. Diplom som intygar att han är Vicepresident i FIFA och hederspresident i UEFA. Vimplar med hälsningar från de flesta storlagen i Europa. Pokaler, utmärkelser och andra minnen från mästerskap, cuper och matcher. Ett museum och en gottebutik för en fotbollsälskare. Lennart Johansson sitter bakom skrivbordet och tittar på en med fast blick. Han ser pigg ut. Han är glad, trevlig, artig, men också bestämd. Lennart pratar sammanhängande men har så mycket att berätta att det ibland blir svårt för honom att inte hoppa runt mellan ämnena.
– Alla i Europa vet precis vem jag är. Det är faktiskt så att jag är igenkänd överallt. Kommer jag till Manchester United så står folk utanför och vinkar och hejar och önskar en lycka till, och välkommen och så vidare. Det samma sker i London eller i Tokyo eller i Kuala Lumpur, eller i Kamerun. Det är precis samma sak. Varför vet jag inte men det är väl min mångåriga strid med Blatter. Jag slogs mot honom i 20 års tid och kallade honom för knähund och hade en del uttalanden för mig som kanske inte var så väl överlagda, men de tog för det visade sig att jag hade rätt.
Vi får anledning att återkomma till turerna runt det som sker i FIFA och i UEFA. Samtalet svänger i stället över till svensk talangutveckling.
– Talangerna lämnar Sverige för snabbt. Jag anser att de flyttar på sig utan att vara kvalificerade för internationell konkurrens, säger han träffsäkert om en av dagens stora frågor i svensk fotboll.
”Den tidens idoler”
Lennart Johansson är konservativ och menar att mycket var bättre förr. De ekonomiska förutsättningarna till exempel. Samtidigt vill han förändra, förnya och påverka i alla lägen. Att han själv var med och skapade Champions League i dess nuvarande format, och därmed själv också påverkat den ekonomiska utvecklingen vi ser i dag, är ett sådant exempel.
– Många av våra talanger som lämnar Sverige i tidig ålder hamnar på bänken eller får vänta på en karriär. Det är det här pengatänket, att man tänker att man behöver vara mångmiljonär redan från start och när det är klart – då behöver du inte ha något annat arbete. Jag konstaterar hur lite av historik det finns med i uppfattningen idag. Dagens ungdom vet knappast vem Gunnar Gren var, eller Gunnar Nordahl, eller Nils Liedholm, eller Garvis Carlsson. Det var den tidens idoler och de var det genom att spela i en och samma klubb, oftast i många år, och jobba på dagarna, och träna på kvällarna. Gunnar Nordahl var vårt första proffs, och när han blev proffs så visste jag inte vad det var. Jag förstod inte det. Jag visste att de fick någon form av matchersättning. Att de fick en sup till maten eller en liten slant för varje match som de hade vunnit, men det var inget pengaflöde som det var idag. Det är inte jämförbart.
1986. AIK – Malmö FF: Robert Prytz får Guldbollen av Lennart Johansson.
Lennart är full av historier och säger sig ha stenkoll på samtliga Allsvenska spelare sedan 1945. Lennart är mest förknippad med AIK i Sverige men efter att ha suttit med ordförandeklubban i både Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollförbundet förknippas han kanske mer än någon annan i landet, med just sporten fotboll. Att det blev AIK som ligger Lennart Johansson närmast hjärtat var mest en slump enligt honom själv.
– Jag växte upp i Åkeshov som är ett samhälle i Bromma. Jag ingick i pojklaget och det var fotboll för hela slanten. Det var den sport som absorberade oss allihop. Att det senare blev AIK var för att det var det lag som låg i Allsvenskan på den tiden. Djurgården och Hammarby var inte aktuella då. Jag gick på varje match. Jag bad om att få följa med farbror in. Vakterna släppte in små pojkar på den tiden vet du. Vi åkte till Råsunda varenda söndag. Matcherna gick 14:30. Sedan gick Sportnytt sent på kvällarna. Dagen efter stod vi på spårvagnshållplatserna och väntade på tidningsbuden för att läsa om en match man redan hade sett.
Lennart håller Allsvenskan väldigt högt och säger sig vara konservativ i den mån att han inte vill att serien ska förändras något.
– Det är den serie man är född med. Allsvenskan är en svensk fotbollsklenod och har varit det enda sedan jag föddes, och kort dessförinnan. Jag följde alla AIK:s matcher och var med på alla träningar och jag känner alla spelare från den tiden.
Just förr i tiden är ett begrepp som Lennart Johansson gärna återkommer till. Han har en romantisk syn på Allsvenskan och återkommer gärna till det.
– Jag saknar det genuina som fanns. Förr så gick alla på en arbetsplats och såg på Allsvenskan. Om det var AIK – Djurgården så fanns det de som höll på båda lagen. Vinnarna fick bjuda de andra på femkamp på Gröna Lund. Kasta boll i hink och sådär. Det var på ett lättsamt sätt att markera skillnaden.
Torbjörn Nilsson till AIK?
Precis som att Lennart Johansson gillade stämningen runt matcherna förr så återkommer han ofta till det han tycker har varit Sveriges signum i alla dessa år. Lagandan, klubbkänslan och sammanhållningen. Ett exempel är IFK Göteborg, under framgångsåren på 80- och 90-talet.
– Anders Bernmar (dåvarande Klubbdirektör) byggde upp ett renommé så att Göteborg blev hela svenska folkets lag och han skapade en klubbanda som gjorde att spelarna var honom obrottsligt trogen. Torbjörn Nilsson var ju Torbjörn Nilsson, det kan vi inte ta bort, det var så. Sedan kan vi räkna upp dem en och en, det var ju klasspelare allihop. Jag minns när Anders Bernmar ringde till mig och sa att
”den här Torbjörn Nilsson, är inte AIK intresserade utav honom?
Jo, sa jag, det har du rätt i.
Det kan du sluta med, för jag har skrivit kontrakt med honom redan.”
Han var lite råbarkad men det fanns en gnista och en vilja, men han uppnådde resultat och det går inte blunda för det.
Ett annat exempel på den svenska sammanhållningen är det svenska landslaget.
– Framgångarna höll på ända fram till VM 94, då manifesterade vi Sveriges storhet. Vi hade ett av de bästa lagen i turneringen och allihop kom ur breddverksamheten i Sverige till elitfotbollen. Att de sedan blev proffs utomlands må så vara men det var ett genuint svenskt landslag. Landslaget blev som ett klubblag eftersom vi personifierade oss med dem.
Den Allsvenska mästarpokalen bär Lennart Johanssons namn sedan 2001.
Sedan 2001 bär pokalen som de svenska mästarna får Lennart Johansson namn. Något Lennart är mycket stolt över.
– Hur det kom till vet jag inte men jag blev tillfrågad till sist om jag ville och det såg jag som en stor ära. Jag tycker det är roligt för det för med sig att allt fler vet vem Lennart Johansson är.
”Vem fan är den där Lennart Johansson?
Jasså är det han? AIK:aren”.
Och så har det vandrat runt. Jag har ju delat ut den några gånger till lag som jag gillar. Jag är med på alla prisceremonier och jag är mycket stolt över att ha fått det erkännande och den utmärkelsen. Det är jag enbart glad och stolt över och eftersom jag inte varit nazist som min föregångare så kan jag ta det här.
Mellan åren 1974-1984 så var Lennart Ordförande i Svensk Elitfotboll (SEF), eller Svenska Serieföreningen som det då hette. Lennart tycker att SEF är starkare som organisation i dag.
– Jag tycker att det understryker värdet av att ha en stark sammansättning av elitfotbollen. Det ger SEF-klubbarna tillfälle att dominera processen som de ska göra. Det är därifrån pengarna kommer hur vi än räknar. Det är därifrån talangerna kommer. Och det är där klubbarna som finns som tar hand om talangerna. Hur vackra skrivelser som än produceras från högkvarteret så är elitfotbollen där att stödja, och det är så i hela världen. Fråga bara i England vad klubbarna har för betydelse, eller i Bayern München, eller vart du vill gå. Runt om i Europa. Fotbollens styrka bygger på klubbarnas verksamhet. De må vara så att folket gläds åt det svenska landslagets framgångar, det gör vi allihop om det går bra, men det är ingenting mot för vad djurgårdare känner för Djurgården och AIK:are för AIK. Det är klubbens framgångar som är det viktigaste för oss allihop.
Lennart satt också i förbundsstyrelsen parallellt med uppdraget inom Svensk Elitfotboll, något som Lars-Christer Olsson också gör i dag. Lennart hyllar det samarbetet och öppenheten och anser att samspelet mellan SEF och Svenska Fotbollförbundet är alldeles utmärkt i dag. Lennart passar också på att framhäva SEF:s betydelse för klubbarna.
– Det var väl under den tid när jag var Ordförande i SEF, att vi så småningom lärde oss att sitta på den andra stolen. Det vill säga att förstå hur vi skulle resonera om vi satt hos den andra parten. Man retade ihjäl sig åt att Åtvidaberg, att Facit fick betala fiolerna. Men hur skulle man gjort själv då? Vi skapade en respekt kring oss och det har nått fram hela vägen. Det är inte mycket skit som kastas över SEF inte, då får Förbundet ta mycket mer.
2003. Final i UEFA-Cupen. Celtic v Porto: Henrik Larsson, Celtic får sin medalj av Lennart Johansson.
Sviken av Platini
Samtalet glider in på UEFA och stridigheterna som pågår där. Lennart bråkade i många år med Sepp Blatter, det är ingen hemlighet. Michel Platini kom Lennart bättre överens med, och även fast Lennart inte är jätteförvånad över att Platini nu också är anklagad, så är den gamle UEFA-basen inte helt nöjd med det.
– De säger att de miljoner som Platini fick var för att hjälpa Blatter under presidentvalet 98. De var då de stuvade mig ur bilden och det har han fått 17 miljoner för. Pengarna kommer inte från ett beslut från exekutivkommittén i FIFA utan det är ett privat kontrakt mellan Blatter och Platini. Det är inget av värde tycker jag. Ingen av oss hade någon aning om att Platini jobbade på det viset. Att han var en trogen lärjunge till Blatter var en sak men att han var överbetald för ingenting. Det har hittills inte specificerats vilket uppdrag han hade som genererade så mycket pengar. Jag reste mycket på den tiden, vem gjorde inte det, utan att få 17 miljoner.
Lennart Johansson har medvetet valt att ligga lite lågt i fallet Sepp Blatter, för att inte framstå som en ”vad var det jag sa-person”, men det är klart att han innerst inne är nöjd över att ha fått rätt vad gäller Blatter. När det gäller Platini så är Johansson mer villig att prata.
– Platini är nästan på samma nivå som Blatter, även om jag har haft ett bra samarbete med honom. Men han var ju en trogen lärjunge till Blatter och stöttade honom i alla tänkbara sammanhang för att nu på senare tid, långt efter att han fått sina miljoner, ta avstånd från Blatter. Det tycker jag inte är värdigt en idrottsman att uppträda på det viset. Han känner till Blatter så väl, de jobbade så nära varandra så han borde ha vetat vad han gav sig in på för spel. Sedan när Blatter inte var lika stark eller hade samma stöd, då anmälde han att inte är någon supporter till Blatter. Det som händer nu kan inte bara vara dimridå utan det är faktiska händelser som gjort det. Det är amerikanska myndigheter, FBI, de släpper aldrig greppet om den här historien. Jag har svårt att tänka mig att det ska sluta med att de ska frikännas på något vis. Moraliskt kommer de aldrig att frikännas. Därför så tror jag att de inte kommer kunna stå för omval. Det ska de inte göra heller enligt min uppfattning.
Lennart var med och grundade Champions League i dess nuvarande utformning. Enligt honom själv så mötte han stort motstånd från alla håll. En av förhandlingarna inför grundandet beskriver han som karriärens roligaste minne.
– Jag träffade Silvio Berlusconi i en liten alphydda uppe i Schweiz där vi hade bestämt möte. Berlusconi kom dit och jag drog hela upplägget för Champions League och han sa ”det är inget för mig”. Då måste jag säga att nu förvånar ni, man sa inte du på den tiden, mig i allra högsta grad. Du behärskar media i Italien. Du har kontroll över Rai och all annan tv i Italien. Du är ordförande i Italiens mest populära klubb. Det är en väldig massa pengar som ligger i den potten som just ni och Milan kan göra er nytta av. Vart kommer motståndet ifrån? Det kunde han inte precisera. Vi pratade färdigt och åt lunch. Sedan fick jag en jubileumsklocka från Milans 100-årsjubileum och sedan sa han att ”jag köper det här”.
– Pratar du med Zlatan idag så är det enda han grämer sig över att han inte spelat en Champions Leaguefinal. Bara så du vet hur jävla bra jag är, säger Lennart och tittar på en med glimten i ögat.
Nöjd med sin karriär
Lennart Johansson är nöjd med sin karriär han gjort inom fotbollen, allra helst den inom UEFA och den utveckling UEFA tagit inom fotbollen och den renommé de har skaffat sig.
– Jag är tacksam över att ha deltagit i det arbetet. Det jag är mest stolt över är väl att jag lyckades införa den svenska synen på demokrati och välfärd i UEFA. Att vi från alla dessa länders skilda åsikter kunde enas. Om du vänder dig till den spanska ordföranden till exempel, Ángel María Villar, så sa han ”en president ska bestämma”. Nej, sa jag. En president ska leda verksamheten och övertyga. Han ska få majoritet med sig och han ska tillåta var och en ha andra uppfattningar än vad han har själv. Då kan man nå framgångar. Ángel Villar kom tillbaka senare och sa ”du har faktiskt rätt i det”. Men det var hans inställning från början – ”Det är jag som president”. Han och många andra ordföranden. Men jag lyckades få in den svenska modellen, nämligen att man har öppna diskussioner och inte stänger dörren för någon, utan tar alla debatter med allt sitt innehåll. Ingenting skulle undanhållas vare sig det gällde det ena eller andra. De ska stå dem fritt, de ska uppmuntras till att ha en annan uppfattning än den som ledningen då hade och lära sig att respektera majoritetens uppfattning som sedan blir rådande. Vi har rätt ingående diskussioner kring alla frågor men vi nådde enighet. Folk kände sig rätt trygga med det. Hade vi sagt en sak inom UEFA så blev det så. Det skulle inte göras skillnad på stora eller små, alla hade sitt berättigande. Man vill ju gärna vara tillfreds med det man åstadkommit. Om du känner att du gjort ditt bästa, att UEFA blev, det blev aldrig någon skit på vägen. Vi fick leva vårt liv och ha våra åsikter och kritiseras av dem som var mest intresserade av sin egen välfärd och inget annat
Som exempel framhäver Lennart vikten av att se utanför sitt eget bo och att tänka på fotbollen i stort.
– Jag blev tvungen att säga till medlemmarna i exekutivkommittenn, Polens till exempel att, ”jag märker på varje inlägg du gör att det bärs fram av vad du tror det betyder för den polska fotbollen men du sitter inte i exekutivkommittenn för att ta hand om Polen, utan du har tagit ett ansvar för europeisk fotboll. Är det här bra för flertalet? Och är det det så ska du hänga med på det. Du ska glömma bort att du bor i Polen”. Det gick inte bra i början men så småningom kom man fram till att man verkligen ville ha en normal demokratisk utveckling och det fick vi.
Intervjun är slut. Lennart Johansson ska åka till Paris för att delta i möten om oroligheterna i FIFA och UEFA. Eftersom Lennart jobbade nära både Blatter och Platini så är han väldigt insatt och intresserad av ämnet. 86 år och en meritlista som få i världen kan matcha, men det finns inga planer på att lägga åt fotbollen åt sidan än på ett tag.
Robert Johansson / FOTO: Bildbyrån
EM 1992, Final, Danmark – Tyskland: Lennart Johansson, Uefa, prisutdelare.
Lennart Johansson (1929 – )
Karriär:
Ordförande i AIK 1967-1980
Ordförande i Svensk Elitfotboll 1978-1984
Ordförande i Svenska Fotbollförbundet 1985-1990
Ordförande i UEFA 1990-2007
Förlorade val till FIFA-president 1998
Styrelseledamot i Tipstjänst 1984
Meriter:
Skapade Champions League i dess nuvarande form
Namnger den allsvenska guldpokalen – Lennart Johanssons pokal – sedan 2001
Invald som nr.27 i svensk fotbolls Hall of fame 2007
