Hallå där, Erik Gozzi och Andreas Frountzos, Deloitte, som tagit fram en rapport om det ekonomiska läget i Allsvenskan ”Rätt skor för fotbollen”, baserat på 2012 års bokslut.
Hur mår Allsvenskan ekonomiskt?
– Inte jättebra, även om 2012 var ett rekordår med nästan 1,2 miljarder kronor i total omsättning exklusive spelarförsäljningar, 1 170 000 för att vara exakt. Klubbarnas genomsnittliga resultat var strax under noll med spelarförsäljningarna inräknade, men ett rörelseresultat på minus 93 miljoner kronor om vi tar bort spelarförsäljningarna.
Vad anser ni om det?
– Att det är ganska riskfyllt att bygga verksamheten på spelarförsäljningar. Det räcker att en spelare som är aktuell för försäljning skadar sig så slår det hårt på resultatet.
Någon klubb som utmärkte sig positivt mellan 2011 och 2012 vad gäller intäkter?
– AIK ökade intäkterna med drygt 51 miljoner kronor, från 93,6 miljoner till 144,7 miljoner kronor. Det beror främst på att laget spelade i Europa League.
Vilka intäkter är viktigast för de allsvenska klubbarna?
– Det finns tre huvudsakliga intäkter: Matchdagsintäkter, bland annat biljettförsäljning och övrig försäljning på arenan. Sändningsintäkter, det vill säga från TV-avtal och TV-intäkter från klubbarnas spel i de europeiska cuperna. Kommersiella intäkter, bland annat sponsorintäkter. Den sistnämnda utgör den största delen, cirka 60 procent.
– Sändningsintäkterna är de som utvecklats bäst de senaste åren tack vare spel i Europa League.
Är det något som sticker ut positivt i rapporten?
– Ja, publikintresset! Det ligger på en jämn nivå. Det såg ännu bättre ut 2013 och kommer att avspegla sig positivt i nästa års rapport. Sverige har erkänt bra stämning på läktaren, vilket lockar publik.
– Lönekostnaderna är en annan positiv del. De hålls på en bra nivå i relation till klubbarnas intäkter, 56 procent för hela Allsvenskan. Det ser annorlunda ut i de stora ligorna i Europa – England, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Där kan vi se betydligt högre relationer mellan lönekostnader och omsättning.
– Det finns också en stor potential i de sociala medierna. Främst AIK, Djurgården och IFK Göteborg har många följare på Facebook som skulle kunna ligga till grund för ökade intäkter.
Något som sticker ut negativt i rapporten?
– Som vi redan nämnt, att klubbarna är beroende av spelarförsäljningarna. Vår rekommendation är att se detta som ”grädde på moset” och inte bygga budgeten på det.
Ok, ge klubbarna i Allsvenskan tre råd hur de ska öka intäkterna.
– För det första: gör en ordentlig analys av både publik och sponsorer. Hur kan vi få fler åskådarna att gå oftare på matcherna och vad vill de befintliga sponsorerna ha för att öka sitt engagemang i klubben?
– För det andra: skapa kontinuitet i ledarskapet, såväl anställda på kansliet som i styrelsen. Nya personer på nya poster behöver lägga tid på kunskapsinhämtning. Det kostar både kraft och pengar.
– För det tredje: visa mer öppenhet och dela med er av era lyckade satsningar till andra klubbar i Allsvenskan. Nordens Bästa Liga 2017 bygger ni tillsammans, inte var för sig!
– Jo, en sak till som är bra både för ekonomi och det sportsliga: Fortsätt att sträva efter att nå Europa League eller Champions League. Det ökar intäkterna kraftigt även om det också medför vissa ökade kostnader. Det är dessutom väldigt viktigt för utvecklingen av svensk fotboll.
Fotnot: För att ta del av hela rapporten, kontakta Madeleine Ödquist, SEF
Madeleine.odquist@svenskelitfotboll.se
Thomas Björn, Kraftfull Kommunikation
