Nordiskt samarbete om skador i elitfotboll

I förra numret av SEF-Aktuellt presenterades en rapport från Uefas studier av skador i Champions League-klubbar. Då presenterade professor Jan Ekstrand, medlem i Svenska Fotbollförbundets medicinska grupp och vice ordförande i Uefas medicinska kommitté, slutsatserna av arbetet. Här utvecklar professor Ekstrand slutsatserna, följderna och fortsättningen av arbetet med studien.

Varför behövs denna studie?
Professionella fotbollsspelare har visats ha tusen gånger större risk att drabbas av en skada ledande till arbetsfrånvaro än andra yrken som traditionellt betraktas som högriskyrken. Det har även påvisats en korrelation mellan skador och lagets framgång. Skador påverkar prestationen negativt och lag som kan undvika skador har större chans till idrottslig framgång mätt som slutposition i seriesystemet. Idrottsskadeprevention bedrivs enligt fyra steg:
1) Omfattningen av skadeproblemet utvärderas genom skaderegistreringsstudier.
2) Riskfaktorer och skademekanismer undersöks.
3) Baserat på denna information kan preventiva åtgärder introduceras vilka sedan…
4) …utvärderades genom upprepad skaderegistrering. Skaderegistrering är med andra ord grunden för allt skadeförebyggande arbete inom fotbollen.

Vad är målsättningen med studien?
Det övergripande målet med forskningsprojektet är att reducera skaderisken för professionella fotbollsspelare. Studien av­ser att skapa en konsensus kring skaderegistrering och en gemensam databas för de nordiska länderna, med syfte att:
• Etablera ett unisont skaderegistreringssystem i de nordiska länderna.
• Följa variationer i skaderisk och skademönster över tid.
• Ge regelbunden feedback till förbund, klubbar, tränare och spelare och att stimulera till diskussioner om skadeförebyggande åtgärder.
• Etablera att verktyg för det dagliga arbetet med att förebygga skador i klubbar, landslag och för de nationella förbunden.

Specifika frågeställningar
• Är det någon variation i skaderisk och skademönster över tid i de nordiska länderna?
• Är det någon skillnad i skaderisk, skademönster och svårighetsgrad mellan olika länder?
• Är det någon skillnad i skaderisk mellan länder som spelar enligt olika säsongupplägg (vår/höstsäsong jämfört med höst/vårsäsong)?
• Är det någon skillnad i skaderisk mellan lag från olika nordiska klimatförhållanden?
• Är det någon skillnad i skaderisk vid spel på olika underlag?
• Hur påverkar byte av underlag skaderisken?
• Vilka är de viktigaste riskfaktorerna för skada, på individnivå respektive på lagnivå, samt vilka är skademekanismerna för de vanligaste och svåraste fotbollsskadorna?
• Finns det något samband mellan skador och idrottsprestation på individuell nivå och på lagnivå?

Varför är denna studie viktig för svensk fotboll?
Skaderegistrering är grunden för det skadeförebyggande arbetet inom idrott. Genom att dokumentera vilka skador som är vanligast och som orsakar störst frånvaro respektive hur skadorna uppkommer kan hypoteser om skadeförebyggande åtgärder genereras. Genom ett gemensamt skaderegistreringssystem i de nordiska länderna får vi en stor databas som beskriver skadesituationen i professionell fotboll. Detta ger respektive fotbollsförbund en överblick över skademönstret för dem som har fotboll som yrke. Ett verktyg för att följa skaderisk och skademönster över tid samt ökar möjligheten till utbyte av information mellan landslag och klubbar.

Hur går studien till?
Studien följer strikt det konsensus som nyligen framlagts av Fifa och Uefa om metodik och definition för studier av fotbollsskador. Detta medför att våra insamlade data kan jämföras med andra studier som använder samma metodik. Studien innefattar hela fotbollssäsongen (försäsong plus matchsäsong). För säsongen 2010 startar registreringen den 1 januari och pågår till oktober/november 2010, inkluderat sista matchen för säsongen.

Vilka inbjuds att delta i studien?
Samtliga 16 lag i Allsvenskan och samtliga 16 lag i norska Tippeligaen under säsongen 2010 inbjuds att delta i studien. Alla spelare med A-lagskontrakt inbjuds att delta.

Konfidentiella data
All persondata behandlas konfidentiellt och inga uppgifter om enskilda spelare eller lag kommer att redovisas.

Hur presenteras resultaten?
Efter varje säsong får alla deltagande lag data och resultat för egna laget samt ett medelvärde för andra deltagande lag utan att dessa lags namn nämns. Resultaten kommer också att presenteras för övriga fotbollsfamiljen genom rapporter, föredrag och artiklar.

Vilken betydelse har studien för svensk fotboll?
Förbund:
• Får en överblick över skaderisk och skademönster för dem som har fotbollen som yrke. Förbunden och de nationella elitföreningarna har ett övergripande ansvar för riskhantering inom fotbollen. Förbund och klubbar har ett ansvar att utvärdera och följa skaderisken på arbetsplatsen inom fotbollen som yrkeskategori
• Får ett verktyg för att utvärdera trender i skaderisk/mönster över tid och möjlighet att studera effekten av förändrade yttre omständigheter, såsom regeländringar, säsongsförändringar, byten av underlag, antal lag, etcetera.
• Får ett verktyg för att underlätta utbyte av information mellan landslag och klubbar.

Klubbar:
• Får ett verktyg för riskhantering i klubben.
• Möjlighet till feedback om skadesituationen i den egna klubben jämfört med övriga lag.
• Får ett verktyg för att utvärdera trender i skaderisk/mönster över tid och möjlighet att studera effekten av förändrade yttre omständigheter, såsom tränarbyte, förändrade träningsrutiner, etcetera.
• Möjlighet att använda medicinsk information för säsongsutvärdering, taktiska och prestationsinriktade mål.

Spelare:
• Får information om skaderisken som professionell fotbollsspelare.
• Får information om hur de kan undvika skador.

Breddfotboll:
• Hypoteser om skadeförebyggande åtgärder som framkommer i forskningen på elitnivå kan sedan utvärderas på amatörnivå för att testa deras allmängiltighet och sedan spridas till amatör/breddnivå.

Tidsplan:
Forskningsprojektet är ett flerårigt projekt där vi i det första steget följer topplagen i Sverige och Norge under säsongen 2010 och sedan planeras att utöka med övriga nordiska länder.

2009:
• Ansökan till etiknämnd.
• Information om studien till de förenin­gars ordförande och klubbdirektörer i samband med det allsvenska mötet i Malmö den 8 september.
• Information via brev och e-post till tränare och medicinska team för de allsvenska lagen

2010:
• Genomförande av studien i Allsvenskan (16 lag) och Tippeligaen (16 lag) under säsongen 2010 (januari–oktober/november)

2011:
• Inkludera övriga nordiska länder (Danmark, Finland, Island) i skaderegistreringen från och med januari 2011.

2012:
• Utveckla och implementera ett webbaserat skaderegistreringssystem i deltagande länder. Detta medför att klubbarna kan få en direkt återkoppling på skadesituationen i deras egen klubb och i jämförelse med medelvärdet av övriga deltagande klubbar. Detta system kan även fungera som ett gemensamt journalsystem för olika klubbar samt för landslag vilket förbättrar möjligheterna till medicinsk kommunikation mellan klubbar och landslag.

2013:
• Föreslå en implementering av systemet i Uefas klubblicens och även i de nationella förbundslicenserna som ett första steg i det skadeförebyggande arbetet.

Genomförande:
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan två forskningsgrupper i Sverige och Norge med stor erfarenhet av fotbollsskadeforskning. Den svenska gruppen består av professor Jan Ekstrand, med doktor Martin Hägglund, med doktor Markus Waldén och doktorand Karolina Kristensson, vid Linköpings universitet, och Uefa Injury Study Group. Den norska gruppen består av professor Roald Bahr, professor Lars Engebretsen, docent Thor-Einar Andersen och doktorand John Bjørneboe, vid Oslo universitet, samt Oslo Sports Trauma Research Center. Projektet genomförs i samråd med Svenska Fotbollförbundet och Norges Fotballforbund samt med de internationella organisationerna Uefa och Fifa.