Så arbetar en av landets skickligaste planskötare
Han är, om inte besatt, så helt uppfylld av sitt gräsintresse. Helt logiskt tillhör därmed också Stockholms Stadions anläggningschef Jonny Costmar landets främsta planskötare.
– Jag är perfektionist när det gäller gräs. Gräset ligger mig mycket varmt om hjärtat, säger 43-åringen till SEF-Aktuellt på utpräglad stockholmsdialekt.
Intresset väcktes redan när Jonny Costmar var 18 år.
– Man hade ju själv spelat fotboll på taskiga planer. Sedan uppstod chansen att jobba med gräs och jag fick en bra skola. Det var på Grimsta IP som en entusiast vid namn Nisse Karlsson "fick igång" mig. Nisse är tyvärr borta nu, men mitt intresse består, konstaterar han.
Vilket naturligtvis är en underdrift. Jonnys hela yrkeskarriär har nämligen kretsat, och kretsar, kring gräs och dess skötsel.
• Vilka är de främsta parametrarna när det gäller att sköta en gräsmatta, som du ser det?
– Allting ska vara perfekt! När jag jobbar med gräsmattor är målsättningen att de ska vara så bra som möjligt hela året. På Stockholms Stadion har vi mycket konserter och andra evenemang. Allting ska vara tipptopp.
• Hur blir allting tipptopp, då?
– För det första måste man ha en förbaskat bra personal. Och arbetet kräver sin tid. Vi lägger ner mellan åtta och tio timmar per dag på stadions gräsmatta.
– Sedan gäller det att ha rätt utrustning. Man måste dessutom ha tur med väder och vind. Vi startar ju säsongen när gräset egentligen är dött.
Jonny Costmars metodik går ut på att arbeta parallellt med naturen, inte minst när det gäller att vara sparsam med gödningen men ändå få maskar i gräsmattan.
– Vi har väldigt mycket mask. Då trivs gräset, påpekar Jonny.
• Vilka är dina favoritgrässorter?
– Det är raj. Rakt av. Det är det som funkar. Vi måste starta så pass tidigt. Vitgröe kommer också.
• Kan du beskriva det viktigaste med själva klipptekniken?
– Ja, det viktigaste är att ha bra gräsklippare, ha, ha. Med vassa knivar. Vi har tre, en Dennis, en Allett och en John Deere. Dennis och Allett använder vi alltid på matchdagar. De har vältar. Då trycker man till gräset så man får de här ränderna.
• Hur klarar ni gräset när det är konserter och andra "ickefotbollsevenemang"?
– Genom att lägga ett bra skötselprogram när vi får veta vilka datum det handlar om. Men det blir problem när vi har flera fotbollsmatcher och konserter samma månad. Man kan inte gödsla en matta före en konsert får då blir tillväxten under alldeles för stor. Det gäller att svälta mattan före konserten. Men har man jobbat länge har man bra koll på det.
• Hur förebygger man slitage bäst?
– Vi luftar och gödslar mattan var tionde dag och sår efter varje match. Så har man nya frön som arbetar, framförallt i de utsatta målområdena.
• Hur ofta bör man lägga om en gräsmatta helt?
– Vi har aldrig gjort det. Med ett undantag. Under ryttar-VM 1995. Då var vi tvungna eftersom vi fick ta bort gräsmattan helt. Men Råsunda gör det varje år. De har bland annat problem med läktarna som orsakar skugga.
– Fast visst skulle jag också vilja lägga om "min" gräsmatta. Men att lägga ut två miljoner kronor varje år av Stockholms skattebetalares pengar är inte försvarbart.
– Nej, vi jobbar hårt tillsammans med naturen och har ju faktiskt lyckats varje år.
• Fördelar och nackdelar med plantäckning?
– Vi har ett plantäckningstält. Det är hyfsat bra. Problemet är att tältet är gjort efter engelska förhållanden när det inte snöar. När vi får två centimeters blötsnö rasar hela tältet ihop. Men när det inte är snö, då fungerar det. Vi har ingen planvärme, men tältet är vitt och alstrar så mycket värme att det räcker.
• Stockholms Stadion och Råsunda är numera de nordligaste allsvenska arenorna i svensk elitfotboll som har naturgräs. Vad har du för inställning till konstgräs?
– Jag har konstgräs på flera av "mina" andra ytor. Konstgräs är ett fantastiskt underlag för breddidrott, där man kan ha full verksamhet mellan sju på morgonen och tio på kvällen utan problem.
– Däremot anser jag att elitfotboll ska spelas på naturgräs. Om man satsar pengar kan man göra det i det här landet genom att utbilda personal och ge dem resurser. Det vill säga med ordentliga gräsklippare och luftare, så man har allt som behövs.
• Hur tror du det ser ut om, låt säga tio år, med konst- kontra naturgräs?
– Jag tror att det kommer att bli mer och mer konstgräs. Om man, det vill säga klubbarna, inte ställer krav på sina respektive kommuner. Det kostar pengar med naturgräs.
Michael Ljungberg
