Supporter Liaison Officer (SLO) låter högtidligt. Det är det på sitt sätt också. I kampen mot läktarvåld och andra oegentligheter samt arbetet med att förbättra dialogen mellan klubbar och fans har personerna som bär titeln – som närmast kan översättas till supporterombudsman – ett stort ansvar.
Deras arbete har redan efter relativt kort tid burit frukt, gett mersmak och utvecklas snabbt i takt med att nya erfarenheter hämtas in.
Text: Michael Ljungberg, Textbyrån MLT / Foto: Bildbyrån och ifkgoteborg.se
SEF:s nyhetsbrev har tagit pulsen på IFK Göteborgs SLO, Anders Almgren, 40. Så då kan det vara lämpligt att citera IFK Göteborgs supportersidas Alltid Blåvitt (svenskafans.com) utmärkt klargörande definition av det för många okända begreppet SLO:
• SLO ska vara en bro mellan supportrarna och klubben och ska hjälpa till att förbättra dialogen mellan de två parterna.
• SLO:s arbete är beroende av den information de får från båda sidor och deras roll förutsätter att båda parter ser dem som trovärdiga.
• SLO informerar supportrar om vilka beslut klubbledningen tagit, och åt andra hållet, kommunicerar supportrarnas åsikter i olika frågor till klubbledningen.
• SLO ansvarar för att bygga relationer, inte bara med olika supportergrupper, utan även med polis och säkerhetsansvariga.
• SLO samverkar med sina SLO-kollegor från andra klubbar inför matcherna i syfte att bidra till att supportrarna ska följa gällande säkerhetsriktlinjer.
Just IFK Göteborgs SLO Anders Almgren Supporter Liaison Officer utvecklar här mer i detalj vad han och hans kollegers arbete går ut på. Plus en del andra intressanta inblickar bakom kulisserna.
• Hur många SLO:are finns det i Sverige?
– I dag finns SLO-funktionen i knappt 20 svenska klubbar, varav de flesta förstås spelar i Allsvenskan. I vissa föreningar är rollen fördelad på flera personer, så antalet ”huvuden” är fler – kanske runt 25.
• Hur är det internationellt i Europa och världen i stort?
– SLO-systemet är, såvitt jag vet, en europeisk företeelse och är i dag en del av UEFA:s licenssystem. Det betyder att alla klubbar som ska delta i UEFA:s internationella cupspel måste ha en SLO-funktion inom sin organisation.
– I praktiken är det dock inte implementerat överallt ännu. Snarare tvärtom. Sverige ligger långt framme, men sättet att arbeta är mest etablerat i Tyskland. Där har det funnits i decennier och det etableras allt mer även på andra håll. Framförallt i Skandinavien och Västeuropa. Samtidigt har flera av de svenska SLO:er, som följt sina föreningar ut i europeiska cupkval på olika håll, kunnat notera att många ligor ännu har en lång väg att vandra innan SLO-systemet blir en etablerad realitet. Det är blandad kompott där ute.
• Vem initierade detta? När, varför och hur?
– Att systemet blev en del av UEFA:s licenssystem beror på flera saker. Men en stor orsak var det arbete som gjordes från den organiserade europeiska supporterrörelsen inom organisationer som Fotball Supporters Europé (FSE) och Supporters Direct (SD). Dessa organisationer, stödda av nationella initiativ inte minst från Sverige, hade jobbat mot UEFA för att lansera systemet.
– Ansträngningarna möttes av förståelse i hög grad till följd av den alienering av många supportrar och klubbentusiaster runt om i Europa, som en allt hårdare kommersialisering av nationella ligor och enskilda klubbar inneburit. Utvecklingen av toppfotbollen de senaste decennierna har på många håll gjort det svårt för den traditionella fotbollspubliken att känna igen sig. Man har både inom de stora fotbollsorganisationerna och på gräsrotsnivå upplevt att man behövt ett verktyg för att minska gapet.
– Den slutsats man drog var att närheten till klassiska ”brukare” måste värnas, att transparens, dialog, förståelse och i bästa fall demokratiska strukturer, är en väg mot en långsiktigt hållbar och ansvarstagande fotbollsmiljö. Hur kommersiell fotbollen än blir, så kommer man aldrig att kunna se den enbart som en ”marknad”, om man inte samtidigt vill förlora dess själ och särart.
– Fotbollen och fotbollsföreningarna är även kulturbärare, sociala mötesplatser och tunga institutioner inom det civila samhället, med allt det ansvar detta innebär. Poängen: SLO-systemet är infört bland annat för att säkra kompetensen kring och kontakten med den sociala miljö som utgör grunden för fotbollsrörelsens hela verksamhet: dess medlemmar och många entusiaster!
• Är alla SLO:are i Sverige heltidsanställda?
– Nej, inom den svenska SLO-sfären har vi allt från heltidsanställda SLO:er till helt ideella, allt beroende på föreningarnas behov och förmåga att bära kostnaderna.
• Hur fungerade rekryteringen av dig till Blåvitt?
– Jag fick en intresseförfrågan från IFK. Efter att jag, efter viss tvekan, tackat ja, så förankrades rekryteringen i de organiserade supporterleden kring IFK Göteborg. Det senare var en förutsättning för att rekryteringen skulle genomföras, både från IFK:s och min egen sida.
• Vad har du själv för fotbollsbakgrund?
– Jag är uppfostrad blåvit sedan barnsben och började jobba ideellt som skribent på diverse supporterhemsidor 2002. Invald som styrelseledamot i Supporterklubben Änglarna 2004. Vald till SÄ-ordförande i februari 2007. Lämnade klubban i februari 2010, efter tre säsonger som ordförande och sammanlagt sex år i SÄ:s styrelse.
– Trodde väl då att jag gjort mitt, men engagerade mig igen, främst som privatperson, när fighten om den så kallade 51-procentregelns framtid bröt ut för andra gången. sedan 2009, våren 2011. 51-procentstriden var som mest intensiv våren 2011 och sedermera 2013 och det gjorde att jag åter drogs in i det organiserade supporterarbetet.
– Frågan om att bli IFK Göteborgs SLO kom runt nyår 2012 men jag tillträdde först den 1 augusti 2013. Detta eftersom jag ville slutföra läsåret på den skola där jag tidigare var speciallärare på en liten skola för högstadieelever med särskilda behov.
• Är det klubbarna som finansierar SLO-verksamheten?
– Det ser olika ut på olika håll i landet. Min tjänst finansieras till hälften av IFK Göteborg och till den andra hälften av projektet Stå upp för fotbollen, SUFF, som är ett projekt sammanhållet och koordinerat av SEF men finansierat av en rad stora finansiärer. Syftet är att stödja den positiva supporterkulturen och det breda fotbollsengagemanget i landet.
• Hur jobbar ni?
– Det är olika. Vårt jobb har två huvudsakliga delar. Den ena är jobb inför och under match, både borta och hemma. Vi är en del av matchorganisationerna och jobbar för att det ska vara enkelt och roligt att gå på fotboll. Det kan handla om löpande arbete för att kvalitetssäkra arrangemang i största allmänhet, exempelvis genom att kanalisera konstruktiv kritik på matcharrangemang, i syfte att åstadkomma framtida förbättringar. Det kan vara att sammanställa praktisk information inför en bortaresa – väg till arena, priser, möjligheter att köpa förköpsbiljetter etcetera – för att förenkla för resande supportrar.
– Viktigt är även att finnas till hands som en kommunikations- och servicefunktion på läktaren under själva matchen, för att bidra på olika sätt – vi är så att säga en länk mellan supportrarna och matchorganisationen.
– Den andra delen av vår tjänst är att stå för ett supporterperspektiv och en supporterkompetens inom föreningarna, samt att se till att detta perspektiv är närvarande i interna beslutsprocesser, när frågor med bäring på läktarmiljön diskuteras. Detta kan låta märkligt för vissa, men att en förening har särskild kompetens för att förstå och interagera med supporterkulturen är egentligen inte konstigare än att föreningarna har ”experter” på att hantera sponsorer och företagskunder. Man kan se på det rent ekonomiskt om man vill: läktarkulturen och arenastämningen är enligt flera marknadsundersökningar den enskilt största faktorn för att locka publik till arenorna – och biljettintäkter från privatmarknaden är en ungefär lika stor del av de totala intäkterna som sponsorpengar är.
– Klart att klubbarna behöver försäkra sig om att förstå de uttryck läktarkulturen tar sig!
• Hur är Föreningen Svensk Elitfotbolls och Svenska Fotbollförbundets respektive roller i sammanhanget?
– SvFF har infört SLO-funktionen även i det svenska licenssystemet och bidrar dessutom med en webbaserad kommunikationsplattform för SLO:erna. SEF administrerar och koordinerar projektet SUFF (se mer nedan).
• Hur mycket samarbetar ni SLO:s med varandra – hemma och internationellt?
– Vi har tät kontakt inför match, för att underlätta och förbereda arrangemanget och informera våra respektive föreningars publik. I övrigt jobbar exempelvis vi SLO:er i västra Sverige tillsammans inom vad vi kallar SLO Väst, för att snacka oss samman i gemensamma frågor, utbyta erfarenheter och så vidare.
– Internationellt finns en samtalsplattform. dels via nätet och dels via samordnande funktioner. som jobbar för att stödja implementeringen av SLO-systemet inom UEFA:s olika nationella ligor.
• Hur gör centrala initiativ, som SUFF, Stå upp för fotbollen, nytta?
– Nu är IFK Göteborg och jag personligen helt nya i projektet, så det finns rimligen andra som skulle kunna svara bättre på det här än jag. Men SUFF bidrar konkret till SLO-organisationen genom att stödja samordning och kommunikation mellan oss SLO:er, bland annat genom att arrangera nationella SLO-konferenser.
– Det här är viktigt eftersom SLO-organisationen är under uppbyggnad och vi behöver utveckla våra lokala yrkesroller någorlunda i samma riktning, för att bli en professionell yrkeskår där ”SLO” står för ungefär samma sak oavsett på vilken förening man tittar.
Jag vet att det även finns en ambition från SUFF att systematiskt bidra till att svensk fotboll exponeras på ett positivt sätt exempelvis i media. Här tror jag att projektet har en enorm potential – för jag upplever att mediabilden av fotbollen och supporterkulturen är betydligt mera negativ än vad som egentligen är rimligt.
– SUFF:s roll här skulle snarast kunna vara organiserande och kommunicerande; man behöver inte ens förändra dagens fotbollslandskap innan man kan göra skillnad här, man kan börja med att utveckla förmågan att systematiskt och konsekvent kommunicera vad vi redan gör. Det finns massor av fantastiska grejer ute i fotbolls- och supportermiljöerna som bidrar både till fest runt våra matcher och till ren samhällsnytta, men vi har från fotbollen historiskt sett varit ruttna på att berätta om det på ett sätt som blir tillgängligt för media och allmänhet. Kan SUFF göra verklighet av ambitionen att förändra det, då snackar vi…
• Vilka är era största utmaningar som SLO:are?
– De är många, men till en början att hitta en professionell roll som länk mellan föreningens befintliga organisation och supporterleden. Det finns många fallgropar där; att hitta rätt internt med ansvarsområden och liknande, att knyta kontakter med omgivande intressenter, att hålla sig ajour med den aktuella supporterdebatten, att kunna balansera föreningsperspektiv och de organiserade supportergruppernas intressen – och allt detta hela tiden dels utan att bränna ut sig och dels utan att bränna förtroenden i någon ända.
– Alltihop är periodvis mycket svårt. Det finns en hel del potentiella fallgropar och latenta konflikthärdar.
• Är arbetet tacksamt?
– Ja, det är det. Framför allt genom att man arbetar med något man brinner för och för en förening man älskar. Från omgivningen får man både bra och dålig input, det är ju så det funkar – i supportervärlden kanske mer än i de flesta sammanhang. När man själv eller föreningen gör något bra, så är uppskattningen utifrån direkt. Samma sak kan det vara när det går åt andra hållet. Det är inte mycket att säga om och personligen gillar jag det, så länge det är rakt och någorlunda konstruktivt. Det gör att man håller skärpan, säger Anders Almgren.
Vill du läsa mer om Stå Upp För Fotbollen (SUFF)? Klicka HÄR!
