Vägen till Allsvenskan - del 4 - Föreningen Svensk ElitfotbollFöreningen Svensk Elitfotboll - Tillsammans utvecklar vi svensk elitfotboll

Seniornivå

Vi har haft en mycket god förmåga under alla år att fostra konkurrensdugliga spelare. Det har bland annat gett oss en 10:e plats på VM:s maratontabell av 208 nationer. Före oss ligger de the big five i Europa, Brasilien, Argentina och Uruguay och Holland. Sverige är tillsammans med Holland de enda länder bland topp 10 som inte vunnit VM och av de senaste tolv VM och EM mästerskapen har Sverige deltagit i nio, en närmast ofattbar prestation av ett land vars klimat är djupt fientligt idrotter som skall spelas på naturgräs.

Men som sagt, det är ytterst få som når Allsvenskan och Superettan och med ett utländskt inslag på 20-30 % i klubbarna så minskar chansen ytterligare att nå den nationella eliten. Det är dessutom inte heller svårt att förstå varför våra klubblag inte lyckas fullt ut i de europeiska cuperna, när över 100 av våra bästa spelare återfinns i mycket rikare klubbar utanför våra gränser.

Internationella certifieringsmodeller och undersökningar visar att kopplingen mellan en stark Akademi och ett framgångsrikt A-lag blir allt tydligare. Speciellt i länder likt Sverige som inte ligger högt upp näringskedjan. Klubbar riskerar hela tiden att tappa sina bästa spelare till större och rikare klubbar utomlands och då är det nödvändigt att kunna fylla på med spelare fostrade i egna klubben. Det är i princip omöjligt anser jag att hålla en hög standard för en svensk klubb genom att livnära sig enbart på att köpa nya spelare. Ofta tar det minst ett halvår att spela in spelare från andra klubbar och miljöer. Det finns också flera tydliga exempel på detta i svensk fotboll.

En viktig fråga närmaste framtiden blir att se över hur vi säkerställer matchningen för våra mest lovande spelare. Matchningen av spelare i den elitförberedande fotbollen kommer att ha en stor betydelse framöver och oavsett vilken väg spelaren kommer att ta upp till seniorfotbollen. För att säkerställa ett gott flöde av spelare till Allsvenskan och Superettan så behöver vi hitta en säker modell där spelaren får en matchning som blir en bra förberedelse inför elitfotbollen. Det gäller både elitklubbarnas spelare strax under A-laget och spelaren i div I, II och III.

Elitklubbarnas spelare deltar idag i Folksam U-21 som är matchspelet under A-laget. Det nya formatet som innebär en uppdelning mellan Allsvenskan och Superettan har blivit en framgång men matcherna måste ytterligare ”spetsas till” för att nå den speciella tävlingsnerv som är nödvändig. En avgörande detalj är att det blir en självklarhet för alla klubbar att Folksam U-21 matcher rankas högre än en träning med A-laget. En viktig principiell fråga för att unga spelare skall få möta seniorer likt de unga spelare som deltar i div I-III. Något som varje enskild klubb måste ta ansvar för.

Jag ser också med intresse på hur modellen med att juniorlaget deltar i div II eller III. Helsingborg IF (och tidigare Örebro SK) har ett lag i div II och låt oss utvärdera detta framöver.
Jag har medvetet undvikit att ta med kopplingen mellan klubblag och landslag. Det pågår ett lovvärt samarbete idag mellan SvFF och SEF och som jag skall be att få återkomma till.

Vad som vi alla måste inse avslutningsvis är att den internationella konkurrensen hårdnar. Allt mer resurser läggs på att utveckla spelare. Det gäller över hela världen. I Sydamerika är Youth Development en industri och i Östra Europa fullständigt skyfflas det in pengar i Akademierna. Även bland våra jämnbördiga länder i Västra Europa sker en samordning bland förbund och elitklubbarna på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt. I länder som Belgien, Schweiz, Österrike och även Ungern har det under flera år skapat utvecklingsmodeller som borde få oss att inse att vi måste öka takten och hitta nya utvecklande arbetsformer för att behålla vår status och standard.

Varför inte också avancera i fotbollen hierarki?