Svensk Elitfotboll har under de senaste åren riktat ett fokus på arbetet med psykisk ohälsa. Som en del av det arbetet har Svensk Elitfotboll initierat en inventering av klubbarna i Allsvenskan och Superettan och deras spelare i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för pyskiatriforskning. Resultatet i undersökningen väntas komma efter sommaren.
Inventeringen påbörjades redan 2020 men pandemin försenade arbetet och det är inte förrän nu som ett resultat börjar bli klart. Inventeringen av klubbarna är genomförd hela vägen från P16 upp till A-trupp och vara till för alla spelare, ledare samt övrig personal. Tanken är att efter genomförd inventering tillsätta metoder samt utbildning för att förebygga psykisk ohälsa i elitfotbollen. Samarbetet möjliggörs tack vare finansiering av elitfotbollens huvudpartner Unibet.
– Vi gör det här för att få en klar och tydlig bild över hur exakt det ser ut i den värld vi verkar i och för att visa att vi tar ansvar. När vi får resultatet från rapporten så kommer vi få en klar uppfattning och en tydlig lägesbild över exakt var vi behöver lägga vårt fokus och med vad vi ska jobba vidare med när det gäller psykisk hälsa och spelansvar, säger Beatrice Clarke, ansvarig för hållbarhet på Svensk Elitfotboll, och fortsätter.
– Vi upplever att det finns en öppenhet i föreningarna att prata om de här frågorna. Föreningarna vill att spelare och ledare ska få möjlighet till hjälp. Det har varit positivt att vi tagit ett gemensamt grepp genom samarbetet med Karolinska institutet och Centrum för psykologiforskning.
Största delen av SEF:s arbete är att utveckla och implementera förebyggande åtgärder. I hela inventeringen är målsättningen att identifiera vidden av problematiken och därefter utarbeta lämpliga metoder som stöd till våra klubbar och individer. Störst fokus ligger på de förebyggande åtgärderna, men vid behov behöver SEF även arbeta med riktade och akuta insatser via sina nätverk.
Svensk Elitfotboll jobbar sedan tidigare aktivt med Unibet i integritetsfrågor, exempelvis för att motverka matchfixning och spelmissbruk. Bland annat har utbildningar för anti-matchfixning och spelansvar tagits fram vilka är obligatoriska för samtliga spelare och ledare i elitklubbarna. Samtliga klubbar har också tillsatt varsin Integrity Officer, en tjänst som ses som en nyckelroll i arbetet mot matchfixning.
– Ska man titta på de siffror som finns så var 2021 ett år där antalet misstänkta matcher i svensk fotboll närapå halverades. Tittar man specifikt på Allsvenskan och Superettan så var där under 2021 endast en misstänkt match, av låg misstankegrad, vilket är glädjande för oss. Trenden går åt helt rätt håll för oss som arbetar med denna fråga. Jag är övertygad om att vårt gedigna arbete under de senaste åren är en del av förklaringen till detta, säger Anders Wikström, integritetsansvarig på Svensk Elitfotboll.
Svensk Elitfotboll har en spelpolicy som säger att spelare eller ledare i klubbarna i Allsvenskan eller Superettan inte får spela varken på egen match eller på matcher i den egna serien eller tävlingen.
– Det här förbudet hänger samman med arbetet med att motverka matchfixning. Vi tror att det inte blir lika många som lockas till matchfixning för att styra sitt eller andras resultat i den egna serien när det inte går att spela på matcherna, menar Mats Enquist, generalsekreterare på Svensk Elitfotboll.
I Svensk Elitfotbolls värdegrund och uppförandekod går det att läsa mer hur Svensk Elitfotboll jobbar med integritet. Uppförandekoden utgår från värdegrunden. Uppförandekoden är uppdraget för hur Svensk Elitfotboll tillsammans arbetar med utbildning och implementering av hur Svensk Elitfotboll vill uppfattas och utvecklas.
Resultatet i KI-rapporten väntas kunna kommuniceras efter sommaren.