Frågorna om psykisk hälsa och spel om pengar är stora frågor även för samhället. I Karolinska Institutets (KI) studie framkommer att herrelitfotbollen ligger något bättre än genomsnittet för riket när det kommer till psykisk hälsa. Trots det finns det saker att jobba vidare med.
– Vi vill naturligtvis att alla som jobbar inom elitfotbollen ska må så bra som det bara går, säger Anders Wikström, ansvarig för ligaintegritet på Svensk Elitfotboll.
I samband med att rapporten för psykisk hälsa lanserades så genomfördes ett panelsamtal på samma tema. Anders Wikström representerade Svensk Elitfotboll. Medverkade gjorde också Selene Cortes, sakkunnig i frågor om psykisk ohälsa på MIND, Tobias Elgán forskare från STAD och Ivo Pekalski, spelare i Utsiktens BK. Samtalet leddes av Håkan Leifman, vice ordförande SLAN.
I samtalet konstaterades det att spelare och ledare i elitfotbollen i Sverige har såväl skyddsfaktorer som riskfaktorer. God fysisk hälsa är den tydligaste skyddsfaktorn, där det är konstaterat att god fysisk hälsa bidrar till god psykisk hälsa. Samtidigt lever elitidrottare och tränare med stor press utifrån där man är kritiskt granskad varje helg.
Trots det visar resultatet i undersökningen att elitfotbollen många gånger är bättre än riksgenomsnittet.
– Resultatet i rapporten är inte förvånande i sig. Psykisk ohälsa finns i alla delar av samhället. Såklart även hos oss. Med det sagt är det viktigt att förstå att psykisk ohälsa är ett brett begrepp med allt från “en dålig dag” till kliniska diagnoser. Det är också viktigt att påpeka att KI i studien med avsikt mätt milda symptom på psykisk ohälsa för att kunna sätta in åtgärder i ett tidigt skede. Siffrorna är heller inte isolerade till idrotten. Mest troligt finns en del av de uppmätta siffrorna som har sin orsak utanför densamma. Men, troligen kommer det att kunna påverka idrottsprestationen. Det motiverar en insats, som behöver vara rimlig. Görs insatsen inom idrotten kommer det troligen även att få effekter utanför den. Det tycker vi är ett ansvarsfullt agerande utifrån resultaten. Det är först nu när vi har ett resultat som vi verkligen kan adressera problemet på rätt sätt, menar Anders Wikström.
Selene Cortes från organisationen MIND konstaterar att överlag ligger resultatet bättre än normal population och att det är bra, men också att det finns saker att jobba med.
– Jag menar det är alltid allvarligt när människor mår dåligt, men positivt är att det är bättre än populationen. Det arbete som SEF gör och det ansvar man tar är fantastiskt. Många måste göra det här jobbet på många olika sätt om man vill få bättring med psykisk ohälsa och det här är ett utmärkt sätt att göra det på, menar Selene Cortes.
Ivo Pekalski, spelare i Utsiktens BK, och med en historia av psykisk ohälsa fyller i att vi verkar i en bransch som är resultatfokuserad där man ska sträva framåt hela tiden.
– Man kanske biter ihop även fast man känner att något inte stämmer. Man får jobbiga tankar och funderingar och tappar bort sig själv lite grann, menar Ivo Pekalski och fyller i.
Anders Wikström säger att Svensk Elitfotboll vet hur de ska gå vidare med frågan i nästa skede.
– Forskarnas förslag på insatser kretsar mycket kring ett tydligare policyarbete och utbildningsinsatser. Det blir också där vi fokuserar vår energi initialt. En policy ska nu gå ut på remiss till klubb för hur vi kan och bör jobba med de här problemen. Kan vi höja kunskapen lite hos väldigt många så tror vi det kan få väldigt bra effekt. Det här är ett långsiktigt arbete som klubbarna bestämt att de vill göra, menar Anders Wikström.
– Kan det här arbetet få fler att vara uppmärksamma och att se tecken på psykisk ohälsa, både hos sig själv och hos andra, så är det bra. Det kan många kanske göra efter det här. Får man dessutom med sig kunskap och verktyg för att hantera livet när det är tufft och färdigheter i att möta en medmänniska som mår dåligt har vi kommit väldigt långt, avslutar Selene Cortes.
