SLO:erna nyckeln till nedåtgående våldskurva

Våldet minskar på de svenska fotbollsarenorna, tvärtom av vad man många gånger kan tro. Fotbollsklubbarnas Supporter Liaison Officers jobbar hårt för att sprida konsensus mellan fans, klubb och polis och har i allra högsta grad bidragit till att våldskurvan på de svenska arenorna pekar nedåt.
– Jag har sett hur SLO:erna kan arbeta. Dom är väldigt aktiva och jobbar för att förhindra och lugna ner de egna fansen, säger Farid Tounsi, Evenemangspolis i Stockholm.

 Alla ska vara välkomna och alla ska känna sig trygga på en fotbollsläktare. Det är mottot.  Det förekommer fortfarande oroligheter, främst i storstadsderbyna men enligt polisens egna siffror så sjunker siffrorna för både antalet avvisade och antalet omhändertagna från de Allsvenska fotbollsarenorna, samtidigt som publiksnittet på arenorna har höjts. En stadigt positiv trend allt sedan SLO-arbetet drogs igång 2012. Två färre avvisades 2014 jämfört mot 2012 medan antalet omhändertagna i Allsvenskan sjönk från 89 till 41 under samma period. Hos polisen ser man ett samband med de sjunkande siffrorna och införandet av SLO-rollen inom svensk fotboll

– SLO:erna kan hjälpa oss inom polisen att få ut ett budskap till fansen som gör att de själva agerar och lugnar ner en eventuell hätsk stämning, en så kallad selfpoliceing. Genom den goda dialogen med SLO:erna utbyter vi lägesbilder hos respektive sida, polis och supportrar, information som kan göra att vi undviker att personer till exempel omhändertas, säger Farid Tounsi.

 SLO-tjänsten ingår som ett viktigt stödverktyg i projektet Stå upp för fotbollen som drivs av Svensk Elitfotboll i samarbete med Swedbank, TV4-gruppen, Svenska Spel och Deloitte. Projektet är en del i SEF:s supportersatsning, och har syftet att sprida fotbollen som positiv drivkraft och öka tryggheten på läktarna. Det ska vara säkert att gå på fotboll. SLO:n är en person från de egna leden som har god kännedom om sin egen klubb och dess supportrar och är den givna kontakten när kommunikationen går från båda hållen mellan supportrarna, klubbarna och polisen inför, under och efter match. SLO:n är helt enkelt spindeln i nätet när de olika parternas åsikter ska förmedlas mellan varandra.

– Jag sa upp rätten till en egen åsikt när jag tog det här jobbet i mars 2012. Jag har alltid med mig någon annans åsikt som jag för fram, det är inte många som vet vad jag egentligen tycker, säger Djurgårdens SLO, Lena Gustafson Wiberg.

 SLO-arbetarna själva anser också att fotbollssupportern har ett oförtjänt dåligt rykte. Det talas om bengalbränning och huliganism och det finns fotbollsintresserade som säger att de inte vågar gå på fotboll längre. Verkligheten är en annan enligt Anders Almgren, SLO i IFK Göteborg, som i stället menar att fler än någonsin är intresserade av den positiva läktarkulturen.

– Läktarvåldet är en restprodukt från 90-talet. Tyvärr skriver tidningarna som att det förekommer regelbundet men det gör det inte. Visst handlar det om fyllor och lite småsaker men inte annat inne på arenan.

SLO:erna lyfter också fram allt bra de gör för fotbollen.
– Vi hjälper publiken att bli sedd. Vi försöker se alla som går på fotboll och har tagit fram familjesektioner och barnklackar, säger Lena Gustafson Wiberg, SLO i Djurgården.

Förbättrat kommunikationen mellan polisen och fansen
Dialogen har varit lyckad. Tillsammans har alla SLO varit med och lyckats föra de olika parterna närmare varandra. UEFA har belönat SLO-projektet med ”Best practice” i Europa.
– Den största enskilda grejen vi SLO gjort är att vi suddat ut gränserna mellan supportrarna och polisen, anser Erik Bergkvist, SLO i GAIS.

En SLO måste ha näsan i blöt överallt och vara så insatt som möjligt för att skapa en förståelse för parterna inom svensk fotboll och att skapa förutsättningar för samma människor att förstå varandra.

– Vad är den positiva läktarkulturen för dem som ska ingå i den positiva läktarkulturen? Det är viktigt att driva deras frågor, annars skjuter man sig i foten, säger Erik Bergkvist.

Lena Gustafson Wiberg påpekar också att det är lätt att lyssna endast till de som kräver mest uppmärksamhet bland supportrarna men betonar att det viktiga är att tillgodose alla olika typer av supportrars behov.

– Det blir lätt ett större fokus på den aktiva delen av klacken, de som söker uppmärksamhet, men vi försöker se alla.

Anders Almgren och Erik Bergkvist jobbar som SLO för IFK Göteborg respektive GAIS och menar båda att fotbollen kommit en bra bit på vägen tack vare Stå Upp För Fotbollen och SLO-tjänsterna.

Det mätbara i vad som skett på läktarna efter SLO:s inträde i svensk fotboll är dock svårt att visa konkret men både Almgren och Bergkvist tycker att SLO fått fotbollen och polisen att närma sig supportern. Supporterskaran har också blivit mer medveten, att säkerhetstänket har höjts och framför allt att fansen har fått en egen röst som nu når ända in i klubbarnas styrelserum.

– SLO har bidragit till supportrarnas ansvarstagande. Supporterskapet är mer strukturerat, säger Erik Bergkvist.

– Vi som förstår läktarkulturen tar med oss det som sägs där ute och för in det i klubbarna så att de ansvariga fattar. Oftast är det en grupp styrelsemedlemmar som står oförstående till det språk som talas på läktarna. När de ska prata behöver de en tolk, menar Almgren.

Det största hindret för en gemensam förståelse mellan fotbollens alla parter är dock inte sättet att uttrycka sig om man ska tro SLO:erna själva utan mer den egna stoltheten.

– Det största hotet som finns är prestigen. Prestigen klubbarna emellan och prestigen mellan klubbar och polisen. Det som fungerar bra är vår egen kommunikation. Vi har ett bra, fungerande samarbete mellan SLO:erna. Lagens SLO:er pratar med varandra.

IFK Göteborgs Anders Almgren tycker att klubbarna är mycket bättre på att lyssna på sina supportrar men tycker också att många supportrar skulle kunna användas flitigare i det dagliga jobbet med att driva en förening.

– Det som utmärker supportergruppen är arbetsviljan, engagemanget och lojaliteten. Precis som idrottsrörelsen när de växte fram. Är klubbarna smarta ser de till att utnyttja de krafterna som finns där. Man kan bygga så mycket bakom den klubbkärleken som faktiskt finns där, säger Almgren.

Pyroteknik omdiskuterat
Den senaste tidens största frågor på svenska fotbollsarenor har varit den om pyrotekniken. Även här jobbar SLO:erna hårt med att vända den negativa bilden på supportrarna och de menar att det finns en problematik att fotbollssupportern är förknippad med dåliga värden.

– Vi behöver jobba med de mjuka värdena bakom regelverken, varför det blivit som det blivit och vad som ligger bakom, säger Almgren.

– Publiken är en resurs som ska involveras, man får inte bara titta på eldandet. Kolla i stället på Malmö och Hammarby som inte hade lika mycket publik för några år sedan. De har odlat supporterskapet och är framgångsrika på läktarna i dag.

Erik Bergkvist säger att pyrotekniken fanns redan före SLO kom in i bilden och att det är en fråga som de fått lära sig handskas med eftersom många supportrar vill ha kvar bengalbränningen. Det finns en bild att SLO:erna ska vara lärare eller poliser och säga till fansen och få dem att lyda. Så är det inte.

– Vi bidrar med att stötta. De finns de som skulle vilja och kunna elda massivt i varje match. Vi sätter en medvetenhet hos fansen att det inte är så bra och vi berättar vad det får för konsekvenser för klubben om det händer. Supportrarna själva har utvecklat ett eget säkerhetstänk som räddningstjänsten kanske inte gillar men det är ett steg i rätt riktning, säger Erik Bergkvist.

Almgren och Bergkvist menar att supporterskaran i mångt och mycket vill vara sin egen kultur. Det är först och främst inte vad polisen säger som är viktigt utan att supportrarna själva vill bygga vidare på sina egna värden på läktarna. Det viktiga där är att inte marginalisera och kriminalisera supportrarna. En SLO är där för att uppmärksamma supportrarnas röst och se till att alla respekterar varandra och deras åsikter.

– Vi kan stärka en trend och etablera den. Hela tiden kommer nya generationer av subkultur. Kan innebära att våldet kan återkomma till arenorna. Vi tror inte det men man vet aldrig. Skulle det komma en ny våldsbenägen generation så skulle vi jobba emot det, säger Almgren.

Supportergruppen lever sitt eget liv men en SLO ska vara den självklara kontaktpersonen när fansen behöver assistans. Varje SLO får lägga in sitt hjärta där det behövs som bäst. SLO:n hjälper exempelvis supportrarna att komma in på arenan för att hänga upp tifot på matchdagen, SLO:n svarar på enskilda supportrars frågor och hjälper till meddela när, var och hur bussar till bortamatcherna avgår. Likaså exempelvis att det går smidigt för fansen att komma in på arenan i samband med bortamatch och att de behandlas väl. Både Erik och Anders ser till att vara nåbara så ofta som möjligt och säger även att de svarar på frågor i forum så ofta de kan och att deras privata Facebook-konto ofta fylls med frågor från fansen.

– Supportrarna har stort förtroende för oss och litar på oss. Jag försöker vara kontaktbar och svara på allting. Finns ingen anledning att undanhålla saker för fansen, säger Erik Bergkvist.

Erik och Anders anser att läktarkulturen är på väg mot något stort och att bilden av supportern som ett problem är kraftigt överdriven sedan länge. Det viktiga är i stället att titta på det positiva som fotbollen för med sig.
– Ta vad fotbollen inbringar till samhället och väg det mot kostnaderna så får du ett positivt netto. Vi ska redovisa vad som sker på läktarna men det ska också gå att nyansera bilden av svensk fotboll som ett fylleslag genom att ställa det mot exempelvis festivalfyllan, menar Almgren.

Även på polisen ser man fördelarna med SLO och deras roll underskattas inte på något sätt.
– Utan SLO:erna hade det tagit bra många år längre att komma dit vi är i dag. De har med sin kunskap och sina kontakter underlättat en hel del. Vi har åt andra hållet kommunicerat ut hur vi jobbar och tänker och det har tagit bort en hel del missförstånd som har dykt upp, menar Farid Tounsi.

Läs mer om SLO-arbetet här.

Robert Johansson
FOTO: Bildbyrån