Säkerheten på de svenska elitfotbollsarenorna är ett ständigt återkommande ämne. Just nu går debatten varm runt det som kallas villkorstrappan. Svensk Elitfotboll vill därför påminna om vår syn på säkerhetsarbete – och samtidigt betona att vi inte är emot Polisen. Däremot har vi olika syn på vissa arbetsmetoder.
Svensk Elitfotboll verkar för ett system med fokus på kvalitetssäkring och utveckling. Ett system som över tid har visat sig ge positiva effekter genom att lägga fokus på att med gemensamma krafter arbeta för att förebygga eller lösa de problem som kan uppstå vid ett arrangemang. I det arbetet är konsekvenser för ordningsstörande beteende viktigt – men dessa ska i möjligaste mån riktas mot de få individer som verkligen är skyldiga till brott och ordningsstörningar, inga andra.
Att Svensk Elitfotboll kritiserar den så kallade villkorstrappan betyder inte att elitklubbarna är mot polisen. Svensk Elitfotboll anser tvärtom att elitfotbollen och polisen måste samverka för att nå de gemensamma målen om säkra och trygga fotbollsevenemang. Det finns massor av goda exempel på sådan samverkan. Kritiken riktas mot hur villkorsverktyget används; mot att åtgärderna främst träffar andra än de skyldiga samt mot bristen på effektivitet och de negativa konsekvenser som blivit följden. Allt detta samtidigt som de som verkligen stör ordningen går fria.
Fotbollen är till för alla. Publiken som ramar in matcherna i Allsvenskan och Superettan med folkfest efter folkfest är en spegel av hela Sverige av i dag. Svensk Elitfotboll anser därför att arbetsmetoderna för säkerhet och trygghet ska följa normala rättsprinciper. Lagföringen ska vara individuell, de metoder som används ska ha avsedd effekt och vara proportionella. Metoder som uppfattas som kollektiv bestraffning bör undvikas, eftersom det kan försvåra säkerhetsarbetet och försämra ordningsläget.
Säkerhetsarbetet är en balansgång mellan vad klubben är bra på och vad andra är bra på, samt vilka lagliga rättigheter och skyldigheter respektive part har. För att ett arrangemang ska bli lyckat krävs ett väl utvecklat samarbete mellan en mängd olika aktörer. I samband med att en elitfotbollsmatch arrangeras av en klubb engageras ungefär mellan 100-1000 personer i arbetet runt hela arrangemanget. Bara klubbens egen personal vid ett storstadsderby kan uppgå till mellan 5-800 personer.
Arrangören ansvarar för att det ska råda god ordning och säkerhet inne på arenan och polisen ansvarar för att ta hand om det som sker ute på stan. Genom ett gott arbete från båda parter, har antalet ordningsstörningar minskat kraftigt under det senaste decenniet och antal ingripanden i samband med fotbollsmatcher är nere på promillenivåer i förhållande till hur många besökare vi har varje år.
Men, ibland kan inte fotbollen ensamt agera i en svårare situation och då måste fotbollen få hjälp från samhällets övriga aktörer. På samma sätt som polisen skyddar yttrandefriheten från angrepp vid demonstrationer, så behöver fotbollen ibland skydd mot brottsligt agerande och angrepp vid fotbollsmatcher.
Även om man inte alltid kan agera direkt i samband med en incident, så finns andra metoder. Händelser som kanske inte går att göra så mycket åt när de sker, går att följa upp med videor, vittnen, identifiering och avstängning. Samspelet mellan klubb, polis, åklagare och domstol måste fortsätta för att de individer som begår brott i samband med fotbollsmatcher åker fast. Kollektiva fördömanden eller straff är direkt kontraproduktiva då en absolut majoritet av alla matcher och alla supportrar är helt utan skuld eller problem.
Svensk elitfotboll har alltså inte slutat att ta ansvar – vi tar ett ännu större ansvar – och vi kommer fortsätta med det.
